Känns det som en lyx varje gång du får lite tid över för att möta dig själv och dina behov?
Jag vet hur lätt det är att fastna i att det alltid finns något annat som är mer brådskande och betydelsefullt än att ta hand om sig själv.
Du har att-göra listor och deadlines på jobbet som du behöver bli klar med. Vänner och familj vill ha din uppmärksamhet och tid. Hemmet måste städas och tas om hand.
Att lägga dig i soffan och titta på en serie, sätta dig ned med en bok eller ta en långpromenad med en vän är inga självklarheter i din vardag. Dina behov kommer sist och saker som bidrar till ditt välmående är något du ”unnar dig” när det finns lite tid över.
Men såhär.
Att prioritera ditt egna välbefinnande är inte en lyx, det är en nödvändighet.
Och det vet du nog egentligen.
Ändå är det så förbannat svårt att bryta mönstret och sätta dig själv i första rummet.
Du får dåligt samvete och känner att det finns så mycket annat du borde göra innan du ”förtjänar” vila och återhämtning. Att du skulle lägga dig och titta på en serie eller läsa en bok innan du är klar med allt som “ska” göras finns inte på kartan (än).
Och så är du fast i fällan av att hela tiden vara på väg utan att egentligen veta vart. Känslan av att du måste göra bra ifrån dig och leverera släpper inte oavsett hur mycket du gör och den omedvetna stressen du bär på har blivit ett normaltillstånd.
Bara för att något alltid har varit på ett sätt, behöver det inte fortsätta vara så.
Du kan sätta dig och dina behov först UTAN att få dåligt samvete eller känna att du borde ha gjort mer.
Och när du lär dig att göra det, kommer den där känslan av att det alltid finns något annat som är viktigare inte hänga över dig längre.
