Jag sitter på instagram, kollar stories och ser reaktioner på ”priset vi betalar”. En dokumentärserie om skönhetsoperationer och influencerbranschen som fullständigt fick det att vrida sig i magen på mig när jag såg första avsnittet igår.
Jag scrollar i flödet och läser ett inlägg med statistik om självskadebeteende hos unga flickor – 12 åringar för att vara exakt. Inlägget säger att Socialstyrelsens siffror visar hur antalet fall ökade med nästan 80% bland 12 åriga flickor och 40-50% inom åldersgruppen 13-16 åriga flickor. FATTAR NI? Det är kusligt.
Det finns en tydlig koppling här. Mellan barn som mår så dåligt att dom är villiga att skada sig själva och det som får ta plats i sociala kanaler.
Jag har aldrig förstått grejen med influencers som influerar till skit. Som har stora plattformar och som lever på att andra köper mer än plånboken tillåter… Eller hatar på sitt utseende för att dom inte ser den falska perfektionen som målas upp i flödet, när dom tittar sig i spegeln. Jag är så trött på att den här typen av content ska få ta så mycket plats, att det är vad våra barn växer upp med, när det faktiskt finns människor som inspirerar till så mycket bra. Som bara genom att vara sig själva och vågar visa den sårbara sanningen kan få vemsomhelst att relatera på riktigt. Där det inte målas upp en filtrerad fejkvärld som säger att du inte duger, att du behöver mer. Utan tvärtom, talar om för dig att du är bra och älskad precis som du är.
Med en stor plattform kommer ett ansvar, framförallt när publiken är unga flickor som desperat letar efter ett sammanhang och bekräftelse.
Vi behöver inte mer ytlighet och trasiga barn som blir trasiga vuxna. Vad vi behöver är fler som vågar vara ärliga med verkligheten. Som visar livets alla nyanser och som gör det även om det känns läskigt och sårbart.
Så tack till dig. Du som vågar vara människa och visar verkligheten. Den behöver få ta plats. Och du med.
